Brewery tour med ölprovning på Vaat

I mitten av mars åkte vi till Tallinn, en härlig ölstad med massor av spännande öl och bryggerier. Ett av bryggerierna heter Vaat Brewery (https://vaat.ee/), vilket jag aldrig hade hört talas om förrän jag hittade det på Internet.

Vi hade bokat oss på en bryggerivisning och ölprovning på Vaat på fredagskvällen i ett blåsigt och riktigt kallt Telliskivi, vilket är en stadsdel i Tallinn med massor av bryggerier, taprooms, restauranger och streetfood.

Vid 17-tiden steg vi in på Vaat Brewery Taproom. En liten, mysig, lite sval lokal i anslutning till bryggeriet. Markus Hausammann, en av ägarna, mötte upp oss och vi hälsade och startade direkt med ölsnack och smakprov på en av deras öl, en ljus lager med namnet Supernova. Han informerade oss om att vi kunde få smakprov på upp till nio öl (eller snarare åtta öl och en mjöd). Vi skrattade och sa att vi ser hur långt vi kommer.

Öl nummer två, en hefeweizen Tallinner Weizen, rann snabbt ner i strupen. Markus berättade engagerat om bryggeriet och och deras klimattänk. The lowest possible footprint brewery. Allt från återanvändning av varmvatten och investering av whirlpool till eget programmerat datasystem och att använda burkar i stället för glasflaskor (och mycket annat) är genomtänkt för att ha så liten klimatpåverkan som möjligt. Hela bryggeriet är byggt kring den tanken.

Öl nummer tre, en witbier vi namn Witty Nelson, tog vi med ut i bryggeriet på vår rundtur. Vilket förövrigt var en riktig fräsh, god sommaröl som jag gärna återvänder till.

Det var en fröjd att lyssna till Markus när han varmt och engagerat berättade om bryggeriet, bryggningsprocessen och tänket kring klimatpåverkan och hur glada de är för att folk ställer upp och hjälper dem med arbetskraft för att få det att går runt.

När vi återvänt till det lite varmare Taproom fortsatte vi med öl nummer fyra, People Pleaser, en riktigt god pilsner och vi pratade vidare om öl och svårigheten att överleva som ett hantverksbryggeri i dessa tider.

En annan av deras tankar är att ölen ska vara en social öl, det är inte ölen som ska vara i fokus, utan samtalen och möten med människor är det som är det viktiga. Därför siktar de på god, lättdrucken öl utan konstigheter. Och vi konstaterar att vi gillar ölen så här långt! Inga konstigheter.

Därefter kom en session mead, Fizzy Bee (vilket fick mina tankar att återvända till mjödprovningen vi hade på Malmö Brewing helgen innan). Fizzy Bee imponerade inte riktigt lika mycket på mig som Vaats öl, men definitivt somrig och lättdrucken.

På deras toalett hade de en sticker wall där man får sätta upp vilka klistermärken man vill, men man får absolut inte plocka bort någon annans. Jag grämde mig lite över att jag inte hade klistermärken med mig, varken från Sällskapet Malte eller Brewclub Lund. De hade suttit fint där!

The Coast is Clear, en West Coast IPA som föll mig helt i smaken, är öl nummer sex (tur jag tog foton). Nu börjar vi märka av att vi kanske inte skulle ha startat med flera pubbesök tidigare på dagen. Men vem hade räknat med så många smakprov?

Vi fortsätter prata om Sverige, svenska bryggerier och möjligheterna att eventuellt komma in på Systembolaget med hjälp av collabs med svenska bryggerier. Här kommer öl nummer sju (en collab med ett norskt bryggeri 7 Fjell) The Fellowship of the Tamarind. En belgisk cherry dubbel. Och ja! Jag älskar det! Trots körsbär.

Och när vi ändå var inne på Norge så blev öl nummer åtta en öl bryggd på norska jästen kveik, som är en väldigt snabbjäsande jäst. Har du bråttom, använd kveik! Ölen hette Kveikly Now och de klassar den som en Kveik IPA. Ja tack! Den tar jag gärna igen!

Vaat firar i år fyra år, dock har de blivit uppsagda från sitt hyreskontrakt så de hoppas på att hitta nya investerare och ny lokal under året, så att deras femte årsdag kan firas i nya lokaler.

Sista ölen, den nionde, var den öl Markus själv inte var helt nöjd med, Happy Endeavours, en White session IPA. Doft och smak gick isär. Den lovade mer i doft än den levererade med smak, så den ska de jobba vidare på. Men dålig? Nej verkligen inte! Lite beskare än deras övriga öl och kanske inte fullt lika balanserad. Men jag tvivlar inte ett dugg på att de kan tämja den till en ”sociable beer”.

För att sammanfatta vår upplevelse: Vi lämnade Vaat efter tre timmar, en aning onyktra efter att ha tagit oss igenom bryggeriet och alla nio burkarna, till det futtiga priset av 20 EUR per skalle. All öl höll hög, välbalanserad, jämn klass. Vi var mycket nöjda och glada att vi gjort ett besök och återvänder jättegärna när de (förhoppningsvis) funnit sig tillrätta i sina nya lokaler om ett par år.